01Viktiga Slutsatser
- Iran exporterade varor till ett värde av 80,90 miljarder USD 2022, det senaste året med bekräftade handelsdata tillgängliga i denna datauppsättning, en ökning med 20,26 % från 67,27 miljarder USD 2021.
- Mineralbränslen, till övervägande del råolja, utgjorde 56,37 % av exporten (45,60 miljarder USD), den överlägset största kategorin.
- Nästan 30 % av exporten registrerades under ospecificerade eller aggregerade destinationskategorier snarare än ett namngivet land, ett mönster som är vanligt i sanktionerad oljehandel.
- Kina var Irans största namngivna exportpartner med 27,72 % (22,43 miljarder USD).
024-Årig Trend
| År | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 |
|---|---|---|---|---|
| Värde | $41,9mdr | $34,4mdr | $67,3mdr | $80,9mdr |
03Största Exportmarknader (2022)
| Rang | Partner | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 | Kina | $22,4mdr | 27,7% |
| 2 | Övriga Asien, ospec. | $13,1mdr | 16,2% |
| 3 | Områden, ospec. | $10,5mdr | 13,0% |
| 4 | Irak | $7,3mdr | 9,1% |
| 5 | Förenade Arabemiraten | $6,0mdr | 7,4% |
| 6 | Turkiet | $5,8mdr | 7,1% |
| 7 | Indien | $1,9mdr | 2,3% |
| 8 | Afghanistan | $1,6mdr | 2,0% |
| 9 | Pakistan | $1,4mdr | 1,7% |
| 10 | Oman | $1,1mdr | 1,4% |
04Största Exportkategorier (2022)
| Rang | Kategori | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 | mineralbränslen, mineraloljor och produkter från deras destillation; Bituminösa ämnen; Mineralvaxer | $45,6mdr | 56,4% |
| 2 | Järn och stål | $6,5mdr | 8,0% |
| 3 | Plast och artiklar därav | $5,8mdr | 7,2% |
| 4 | Organiska kemikalier | $4,3mdr | 5,3% |
| 5 | Gödselmedel | $2,9mdr | 3,6% |
| 6 | Koppar och varor därav | $1,8mdr | 2,2% |
| 7 | Ätbar frukt och nötter; Skal av citrusfrukt eller meloner | $1,8mdr | 2,2% |
| 8 | Aluminium och varor därav | $1,2mdr | 1,5% |
| 9 | Malmer, slagg och aska | $899,5milj. | 1,1% |
| 10 | Salt; Svavel; Jordar och sten; Putsmaterial, kalk och cement | $827,1milj. | 1,0% |
05Karta över Handelspartner
06Analys
Råolja dominerar Irans export, med petrokemikalier en avlägsen sekund
Iran exporterade varor till ett värde av 80,90 miljarder dollar 2022, det senaste året för vilket bekräftade handelsdata finns tillgängliga i denna datauppsättning. Mineralbränslen, till övervägande del råolja och relaterade petroleumprodukter, utgjorde 56,37 % av det totala värdet, värt 45,60 miljarder dollar, den överlägset största kategorin med stor marginal.
Järn och stål kom på andra plats med 8,01 % (6,48 miljarder USD), och plast och artiklar därav kom på tredje plats med 7,18 % (5,81 miljarder USD). Organiska kemikalier tillförde 5,32 % (4,30 miljarder USD), och gödningsmedel bidrog med 3,56 % (2,88 miljarder USD), vilket tillsammans bildade en petrokemisk exportbas byggd på landets tillgång till billig inhemsk naturgas som råvara. Iran exporterar vanligtvis ungefär 29 miljoner ton petrokemiska produkter per år till ett värde av cirka 13 miljarder dollar, där Asaluyeh-komplexet ensamt står för ungefär hälften av landets totala petrokemiska produktion.
Koppar och varor därav bidrog med 2,23 % (1,80 miljarder USD), och frukt och nötter, till stor del pistagenötter och torkad frukt, bidrog med 2,22 % (1,79 miljarder USD). Aluminium tog 1,50 % (1,21 miljarder USD), malm, slagg och aska tillförde 1,11 % (899,50 miljoner USD), och salt, svavel och sten stängde ut de tio bästa kategorierna med 1,02 % (827,11 miljoner USD).
Nästan tre av tio exportdollar går till ospecificerade destinationer
Kina var Irans största namngivna exportpartner med 27,72 % av totalen, värd 22,43 miljarder dollar. Två andra stora kategorier, märkta Övrigt Asien, inte specificerat någon annanstans, till 16,22 % (13,12 miljarder USD), och Areas, inte specificerat någon annanstans, till 13,02 % (10,53 miljarder USD), står tillsammans för nästan 30 % av exporten utan att peka på ett enda namngivet land. Det mönstret är vanligt i Irans sanktionerade oljehandel, där laster ofta byter ägare, flaggor eller fartyg mitt på resan innan de når en slutlig köpare. U.S. myndigheterna har sanktionerat ett stort kinesiskt raffinaderi som beskrivs som en av de största köparna av iransk råolja, tillsammans med tankfartyg som anklagas för att ha flyttat miljarder dollar av iransk råolja, gasol och petrokemiska laster till Kina, Förenade Arabemiraten och Bangladesh. Mycket av oljan som registreras under vaga destinationsetiketter hamnar sannolikt i Kina oavsett vad handelsdata visar för den slutliga infartshamnen.
Irak tog 9,08 % (7,34 miljarder USD), en angränsande marknad som är sammankopplad av handelsvägar över land och floder som möter färre av de fraktkomplikationer som påverkar sjöburen oljeexport. Förenade Arabemiraten lade till 7,42 % (6,01 miljarder USD) och Turkiet bidrog med 7,14 % (5,78 miljarder USD), båda fungerade som regionala handels- och omlastningsnav. Indien tog 2,33 % (1,89 miljarder USD) och Afghanistan lade till 2,03 % (1,65 miljarder USD). Pakistan bidrog med 1,68 % (1,36 miljarder USD) och Oman stängde topp tio-listan på 1,39 % (1,13 miljarder USD).
Exporten klättrade 2022, men dataspåret stannar där
Irans totala export steg kraftigt under åren med bekräftade uppgifter. Den låg på 41,92 miljarder dollar 2019, och föll sedan till 34,41 miljarder dollar 2020 då pandemin och sanktionstrycket båda tyngde oljeförsäljningen. Den återhämtade sig kraftigt till 67,27 miljarder USD 2021, och fortsatte sedan att klättra till 80,90 miljarder USD 2022, en ökning med 20,26 % från år till år. Denna datauppsättning har ingen bekräftad siffra för 2023 eller senare, så 2022 är den senaste ögonblicksbilden som är tillgänglig snarare än början på en trend som kan spåras längre här.
Det gapet speglar sannolikt den praktiska svårigheten att sammanställa fullständig handelsstatistik för en hårt sanktionerad ekonomi, snarare än en genuin paus i iransk exportaktivitet. Olja fortsatte nästan säkert att röra sig genom de kanaler som beskrivits ovan långt efter 2022, även om denna specifika datamängd ännu inte fångar den i samma strukturerade format som är tillgänglig för mer transparenta ekonomier.