01Viktiga Slutsatser
- Azerbajdzjans import uppgick till 17,28 miljarder USD 2023, en ökning med 18,9 % från 14,54 miljarder USD 2022, ett tredje år i rad med tillväxt.
- Ryssland var den främsta källan och levererade 18,3 % av importen till ett värde av 3,16 miljarder USD, snävt före Kina på 17,5 % (3,02 miljarder USD).
- Türkiye rankades på tredje plats med 13,3 % (2,29 miljarder USD), vilket ger de tre bästa källorna till 49,0 % av det totala importvärdet.
- Fordon ledde alla importkategorier till 12,0 % av det totala värdet (2,07 miljarder USD), med mineralbränslen nära efter på 11,5 % (1,99 miljarder USD).
025-Årig Trend
| År | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Värde | $13,6mdr | $10,7mdr | $11,7mdr | $14,5mdr | $17,3mdr |
03Största Importmarknader (2023)
| Rang | Partner | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 | Ryssland | $3,2mdr | 18,3% |
| 2 | Kina | $3,0mdr | 17,5% |
| 3 | Turkiet | $2,3mdr | 13,3% |
| 4 | Tyskland | $910,4milj. | 5,3% |
| 5 | USA | $889,0milj. | 5,1% |
| 6 | Turkmenistan | $687,3milj. | 4,0% |
| 7 | Italien | $477,8milj. | 2,8% |
| 8 | Iran | $473,1milj. | 2,7% |
| 9 | Japan | $435,3milj. | 2,5% |
| 10 | Sydkorea | $428,1milj. | 2,5% |
04Största Importkategorier (2023)
| Rang | Kategori | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 | Andra fordon än järnvägs- eller spårvägsrullande materiel, samt delar och tillbehör till dessa | $2,1mdr | 12,0% |
| 2 | mineralbränslen, mineraloljor och produkter från deras destillation; Bituminösa ämnen; Mineralvaxer | $2,0mdr | 11,5% |
| 3 | Kärnreaktorer, pannor, maskiner och mekaniska apparater; Delar därav | $1,9mdr | 11,1% |
| 4 | Elektriska maskiner och utrustning samt delar därtill; Ljudinspelare och -återgivning, TV-bild- och ljudinspelare och -återgivning samt delar och tillbehör till sådana artiklar | $1,6mdr | 9,0% |
| 5 | Varor som inte specificerats efter slag | $660,8milj. | 3,8% |
| 6 | Varor av järn eller stål | $636,7milj. | 3,7% |
| 7 | Farmaceutiska produkter | $560,8milj. | 3,2% |
| 8 | Plast och artiklar därav | $523,4milj. | 3,0% |
| 9 | Järn och stål | $463,8milj. | 2,7% |
| 10 | Spannmål | $390,2milj. | 2,3% |
05Karta över Handelspartner
06Analys
Azerbajdzjans främsta importkällor 2023
Azerbajdzjan importerade varor till ett värde av 17,28 miljarder dollar 2023, det senaste året med verifierade handelsdata i denna datauppsättning. Den summan är en ökning med 18,9 % jämfört med de 14,54 miljarder dollar som registrerades 2022, ett tredje år i rad med tillväxt. Ryssland var den största källan till Azerbajdzjans import och stod för 18,3 % av den totala importen, värd 3,16 miljarder USD.
Kina rankades nära tvåa på 17,5 % (3,02 miljarder USD), före Turkiet på 13,3 % (2,29 miljarder USD). Tyskland tog fjärdeplatsen med 5,3 % (910,36 miljoner USD), följt av USA med 5,1 % (889,00 miljoner USD) och Turkmenistan med 4,0 % (687,31 miljoner USD). Italien tillförde 2,8 % (477,79 miljoner USD), Iran lade till 2,7 % (473,08 miljoner USD), och Japan och Sydkorea var nästan bundna till topp tio, med 2,5 % vardera, värda 435,29 miljoner USD och 428,09 miljoner USD. Tillsammans utgjorde de tre bästa källorna 49,0 % av det totala importvärdet.
Ryssland och Kina skiljs åt med mindre än en enstaka procentenhet, en anmärkningsvärt tät kapplöpning om topplatsen snarare än att en partner drar sig avgörande framåt. Den nära kopplingen pekar på att Azerbajdzjan drar nytta av två mycket olika leveransrelationer i liknande volym: Ryssland som en historiskt nära regional handelspartner och Kina som en växande källa för tillverkade varor.
Tre av Azerbajdzjans tio främsta importkällor, Türkiye, Turkmenistan och Iran, är länder som det gränsar direkt till eller har nära regionala band med genom regionen Kaspiska havet och södra Kaukasus, som tillsammans levererar nära en femtedel av det totala importvärdet. De återstående partners, Tyskland, USA, Italien, Japan och Sydkorea, representerar långdistansrelationer inom maskiner, teknik och tillverkade varor, vilket ger Azerbajdzjans leverantörsbas en blandning av regional och global inköp snarare än att helt luta sig mot närliggande ekonomier. Japan och Sydkorea avrundar listan, värd $435,29 miljoner respektive $428,09 miljoner, lägger också till en östasiatisk tillverkningsdimension till leverantörsbasen, skild från både det regionala klustret och de västerländska ekonomierna representerade av Tyskland, Italien och USA.
Ledande importkategorier
Fordon och relaterade delar och tillbehör ledde alla importkategorier 2023, värda 2,07 miljarder USD och stod för 12,0 % av det totala importvärdet. Mineralbränslen, mineraloljor och relaterade destillationsprodukter följde tätt med 11,5 % till ett värde av 1,99 miljarder dollar, och maskiner och mekaniska apparater kom på tredje plats med 11,1 % (1,91 miljarder dollar).
Elektriska maskiner och utrustning ökade med 9,0 % (1,55 miljarder USD), medan råvaror som inte specificerades enligt slag bidrog med 3,8 % (660,78 miljoner USD). Järn- eller stålartiklar inbringade 3,7 % (636,67 miljoner USD), och läkemedelsprodukter ökade med 3,2 % (560,84 miljoner USD). Plast bidrog med 3,0% (523,42 miljoner USD), järn och stål ökade med 2,7% (463,80 miljoner USD), och spannmål stängde topp tio på 2,3% (390,17 miljoner USD).
Mineralbränslen på andra plats bland importkategorier, värda 1,99 miljarder dollar, är en slående detalj med tanke på att samma produktkategori dominerar Azerbajdzjans exportprofil med en överväldigande marginal. Det mönstret återspeglar vanligtvis en klyfta mellan råoljeproduktion och inhemsk raffineringskapacitet: ett land kan exportera stora volymer råolja och naturgas samtidigt som det fortfarande behöver importera raffinerade bränsleprodukter, smörjmedel eller andra specifika petroleumderivat som de egna raffinaderierna inte levererar till fullo. Istället för att signalera svaghet i energisektorn är detta tvåvägsflöde ett vanligt inslag i olje- och gasproducerande ekonomier vars raffineringsinfrastruktur är specialiserad på råoljeexport snarare än att täcka hela utbudet av färdiga petroleumprodukter som inhemska konsumenter och industrier behöver.
De fyra främsta kategorierna, fordon, mineralbränslen, maskiner och elektrisk utrustning, står tillsammans för mer än fyra tiondelar av det totala importvärdet, vilket pekar på en ekonomi som fortfarande bygger ut transportinfrastruktur, energibearbetning och industriell kapacitet genom importerad utrustning. Spannmål som förekommer bland de tio bästa, värda 390,17 miljoner dollar, signalerar också en viss grad av livsmedelsimportberoende, vilket avrundar en kategoriblandning som omfattar tung utrustning, energiprodukter och basvaror. Skillnaden mellan de fyra översta kategorierna och de sex nedersta är ganska gradvis, där ingen av de återstående kategorierna faller under 2,2 % av totalen. Järn och stål som förekommer två gånger på listan, både som råmaterial och som färdiga artiklar, tillsammans värda drygt 1,1 miljarder dollar, pekar på en meningsfull efterfrågan på både basmetalllager och tillverkade metallvaror inom samma bygg- och industriförsörjningskedja.
Ett tredje år i rad av importtillväxt
Den femåriga trenden visar att importen sjunker under 2020 innan den återhämtar sig och stiger stadigt. Importen flyttade från 13,65 miljarder USD 2019 till 10,73 miljarder USD 2020, återhämtade sig sedan till 11,70 miljarder USD 2021, klättrade ytterligare till 14,54 miljarder USD 2022 och nådde 17,28 miljarder USD 2023. Det mönstret pekar mot tre 20 år i rad, totalt 320 år i rad långt över utgångspunkten för 2019.
Detta mönster överensstämmer med Världsbankens WITS-handelssammanfattning för Azerbajdzjan, som bekräftar Rysslands ledande roll bland landets importkällor vid sidan av de bredare importsummor som registrerats för 2023. För en närmare titt på hur enskilda partnerländer eller produktkategorier delas upp år för år, ger datapanelerna ovan den fullständiga detaljen bakom dessa siffror.