Sloveniens exportdata: 59,51 miljarder dollar år 2023, en ökning med 7,6 %

Exporten återhämtade sig kraftigt efter två år av stagnation

Slovenien exporterade varor till ett värde av 59,51 miljarder dollar 2023, en ökning med 7,6 % från 55,31 miljarder dollar 2022. Detta är det senaste året med verifierade handelsdata i denna datamängd. Datamängden omfattar totalt fem hela år, från 2019 till 2023.

Exportvärdet låg nästan stilla under de två första åren i perioden, med 37,57 miljarder dollar 2019 och 37,47 miljarder dollar 2020. Därefter ökade det tre år i rad och nådde 46,69 miljarder dollar 2021, 55,31 miljarder dollar 2022 och 59,51 miljarder dollar 2023, den högsta nivån under denna femårsperiod.

Denna datamängd förklarar varken den inledande stagnationen eller den efterföljande tillväxten. Exportvärdet 2023 låg ändå klart över nivån under samtliga år före 2021 i datamängden, vilket visar på en ihållande uppgång efter den inledande tvååriga platån. Utvecklingen stämmer överens med att en liten, handelsinriktad ekonomi har ökat sin tillverkning och produktion av läkemedel under perioden, även om datamängden inte bekräftar vilka faktorer som specifikt drev utvecklingen. Vart och ett av de tre tillväxtåren innebar en betydande ökning jämfört med föregående år, utan att tillväxten mattades av, och 2023 nådde exporten fortfarande en ny toppnivå under femårsperioden trots en långsammare ökningstakt än 2021 och 2022. Omfattningen av uppgången under dessa tre år, från en platå strax under 37,5 miljarder dollar till nästan 60 miljarder dollar, är i sig ett anmärkningsvärt inslag i datamängden, oavsett de bakomliggande orsakerna.

Farmaceutiska produkter dominerar Sloveniens exportmix

Farmaceutiska produkter var den klart största exportkategorin 2023. De hade ett värde på 20,15 miljarder dollar, motsvarande 33,9 % av det totala exportvärdet, vilket var mer än tre gånger så mycket som den näst största kategorin. De schweiziska läkemedelsföretagen Novartis och Sandoz har investerat mer än 3,5 miljarder schweizerfranc i Slovenien under de senaste två decennierna och gjort landet till ett viktigt centrum för tillverkning av biosimilarer och generiska läkemedel. Denna omfattande investeringsnivå bidrar till att förklara varför en enda kategori kan stå för en så stor andel av landets totala exportvärde.

Elektriska maskiner och utrustning kom på andra plats med 9,2 % (5,49 miljarder dollar), tätt följda av maskiner och mekaniska apparater med 8,4 % (5,02 miljarder dollar). Fordon kom på fjärde plats, också med 8,4 % (5,01 miljarder dollar), vilket i praktiken innebar en delad nivå med kategorin närmast före. Mineralbränslen avslutade topp fem med 5,6 % (3,31 miljarder dollar).

Plast bidrog med 3,3 % (1,98 miljarder dollar), och aluminium stod för 2,7 % (1,58 miljarder dollar). Järn och stål bidrog med 2,4 % (1,45 miljarder dollar), och varor av järn eller stål stod för 1,9 % (1,15 miljarder dollar). Trä och varor av trä avslutade topp tio med 1,8 % (1,07 miljarder dollar), den minsta andelen bland de tio kategorier som listas här. Utöver läkemedel visar listan på en diversifierad industriell bas med elektronik, maskiner, fordon och metaller, även om ingen av dessa kategorier kommer i närheten av läkemedelssektorns exportandel.

Skillnaden mellan farmaceutiska produkter och alla andra kategorier på listan är ovanligt stor för ett land av Sloveniens storlek. Elektriska maskiner, den näst största kategorin, har ett värde på knappt en fjärdedel av läkemedelsexporten. Maskiner, fordon och mineralbränslen ligger sedan nära varandra i intervallet 5% till 9%, vilket bildar en mellangrupp som ligger långt under läkemedlen men där varje kategori ändå är värd mer än 3 miljarder dollar. De återstående fem kategorierna, från plast till trä, bidrar var och en med en ensiffrig andel och utgör en lång svans av mindre exportposter inom industri och material under den läkemedelsdominerade toppen av listan.

Schweiz köper ensamt mer än en fjärdedel av all export

Schweiz var Sloveniens största exportpartner 2023 och tog emot 27,2 % av exporten, till ett värde av 16,21 miljarder dollar. Denna enda handelspartner köpte mer än dubbelt så stor andel som Tyskland, som kom på andra plats med 13,5 % (8,02 miljarder dollar). Schweiz ovanligt stora andel ligger nära till hands att koppla till läkemedelsprodukternas ledande position bland exportkategorierna, med tanke på schweiziskt ägande av stora läkemedelsverksamheter i Slovenien.

Italien kom på tredje plats med 8,6 % (5,09 miljarder dollar), följt av Kroatien med 7,8 % (4,66 miljarder dollar). Tillsammans stod dessa tre främsta handelspartner för 49,3 % av det totala exportvärdet. Österrike bidrog med 5,7 % (3,38 miljarder dollar) och fullbordade därmed de fem största handelspartnerna.

Frankrike stod för 3,3 % (1,97 miljarder dollar), och Serbien bidrog med 2,6 % (1,56 miljarder dollar). Polen stod för 2,4 % (1,45 miljarder dollar), och Ungern bidrog med 2,2 % (1,32 miljarder dollar). Ryssland avslutade topp tio med 2,0 % (1,19 miljarder dollar), den minsta andelen bland de tio handelspartner som listas här.

Alla övriga handelspartner utanför Schweiz och Tyskland står för låga ensiffriga andelar, vilket ger en betydligt jämnare fördelning än det stora gapet mellan de två främsta länderna. Sex av de tio handelspartnerna på listan är andra europeiska ekonomier, främst Italien, Kroatien och Österrike, som alla gränsar till eller ligger nära Slovenien. Den regionala koncentrationen tyder på att det geografiska avståndet fortfarande påverkar en betydande del av exportverksamheten, även om Schweiz, en mer avlägsen köpare, står för den största enskilda andelen av totalen.

Sammantaget visar datamängdens senaste bekräftade år en exportprofil som är koncentrerad både vad gäller produkter och handelspartner. En enskild kategori som domineras av läkemedel och en enskild schweizisk köpare står vardera för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av Sloveniens totala exportvärde, medan de återstående kategorierna och handelspartnerna bildar en längre och jämnare fördelad svans.