Importdata för Myanmar: 16,44 miljarder dollar 2023, en minskning med 5,53 %

Myanmar importerar bränslet som landet inte kan raffinera

Myanmar importerade varor för 16,44 miljarder dollar under 2023, en minskning med 5,53 % från 17,40 miljarder dollar 2022. Mineralbränslen ledde alla kategorier med stor marginal och stod för 32,86 % av totalen, motsvarande 5,40 miljarder dollar. Denna enda kategori är värd mer än de följande fem kategorierna tillsammans. Myanmar har begränsad raffineringskapacitet, med endast några få små och ålderstigna raffinaderier som försörjer de lokala marknaderna, vilket innebär att landet importerar en betydande andel av de raffinerade petroleumprodukter som behövs för industrin och transportsektorn. Som ett resultat täcker Myanmar ungefär 95 % av sitt bränslebehov genom import. Detta gap finns trots att Myanmar exporterar stora mängder egen naturgas via rörledningar till Thailand och Kina, vilket behandlas i den kompletterande exportstatistiken för landet. Rågas som lämnar Myanmar och raffinerat bränsle som anländer från andra håll är två separata flöden som inte tar ut varandra.

Singapore stod för 22,53 % av importen, motsvarande 3,70 miljarder dollar, och var totalt sett Myanmars näst största importkälla samt, enligt samma studie, landets största enskilda bränsleleverantör. Singapores position som ett av världens största handels- och lagringscentrum för raffinerade petroleumprodukter förklarar varför en liten stadsstat utan egna oljereserver hamnar så högt på denna lista. Mönstret liknar det som syns i många länder som producerar råa energiråvaror men saknar raffineringskapacitet för att bearbeta dem på hemmaplan. Det förklarar också varför Myanmars bränslekostnader är så starkt beroende av bara två leverantörer i stället för en bred blandning av råoljeproducerande länder.

Kina levererar tyg och gödningsmedel tillsammans med bränsle

Kina stod för 30,97 % av Myanmars import under 2023, motsvarande 5,09 miljarder dollar, mer än något annat enskilt land. Kina är totalt sett Myanmars största importkälla och levererar betydande mängder konstfibrer och stålprodukter som dominerar Myanmars importutgifter. Denna tygimport ligger nära två mindre importkategorier i statistiken. Konstgjorda filament stod för 3,85 % av importen (633 miljoner dollar), medan konstgjorda stapelfibrer stod för ytterligare 3,30 % (542 miljoner dollar). Enligt den cut-make-trim-modell som är vanlig inom asiatisk konfektionstillverkning levererar köpare eller deras inköpsagenter vanligtvis tyg och garn. Lokala fabriker skär, syr och färdigställer endast delarna innan de färdiga plaggen skickas ut igen. Denna arbetsfördelning är en sannolik förklaring till varför Myanmar importerar så mycket syntetiska fiberinsatsvaror samtidigt som landet har en omfattande konfektionsindustri för export, som behandlas i den kompletterande exportartikeln.

Maskiner och mekanisk utrustning stod för ytterligare 5,87 % (965 miljoner dollar), medan elektriska maskiner bidrog med 4,73 % (778 miljoner dollar). Båda kategorierna speglar fortsatta investeringar i fabriker, energiinfrastruktur och den utrustning som behövs för att hålla konfektions- och livsmedelsanläggningar i drift. Animaliska, vegetabiliska och mikrobiella fetter och oljor stod för 3,97 % (653 miljoner dollar), medan järn och stål stod för 3,95 % (650 miljoner dollar). Stålsiffran försörjer bygg- och tillverkningssektorerna i stort snarare än något enskilt prestigeprojekt. Gödselmedel bidrog med 3,57 % (587 miljoner dollar) och stödjer samma jordbrukssektor som ligger bakom Myanmars export av ris och baljväxter. Plast stod för 3,50 % (575 miljoner dollar). Läkemedelsprodukter avslutade topp tio med 2,48 % (408 miljoner dollar), en kategori som Myanmars egen industri fortfarande inte kan leverera i stor skala.

USA:s sanktioner slår hårdare mot vad Myanmar köper än mot vad landet säljer

Thailand stod för 12,75 % av importen (2,10 miljarder dollar), och Malaysia bidrog med ytterligare 8,32 % (1,37 miljarder dollar). Indonesien stod för 7,21 % (1,19 miljarder dollar). Dessa tre länder kompletterar en grupp sydostasiatiska ekonomier som kombinerar raffineringskapacitet med närhet till Myanmar. Sydkorea stod för 3,37 % (553 miljoner dollar), och Indien bidrog med 2,73 % (448 miljoner dollar). Vietnam stod för 1,78 % (293 miljoner dollar), medan Japan bidrog med 1,21 % (199 miljoner dollar). Tillsammans stod Kina, Singapore och Thailand för 66,25 % av det totala importvärdet, en av de mer koncentrerade andelarna för de tre största leverantörerna i hela detta datamaterial.

USA stod endast för 1,07 % av importen, motsvarande 175 miljoner dollar, en bråkdel av den andel på 3,98 % som landet hade på exportsidan av Myanmars handel. USA:s sanktioner begränsar specifikt export och återexport av flygbränsle till militära slutanvändare i Myanmar och förbjuder finansiella tjänster kopplade till det statsägda Myanma Oil and Gas Enterprise, snarare än att blockera import av Myanmar-tillverkade varor som kläder. Denna asymmetri förklarar varför USA ser så annorlunda ut på de två sidorna av Myanmars handelsbalans. Strikta kontroller gäller det som flödar in i Myanmars militäranknutna ekonomi, medan inköp från landets privata konfektionsfabriker i stort sett har förblivit öppna. De totala importvärdena svängde kraftigt under de senaste fem åren, från 18,61 miljarder dollar 2019 till 17,97 miljarder dollar 2020, innan de föll till 14,33 miljarder dollar 2021, kuppåret. De återhämtade sig delvis till 17,40 miljarder dollar 2022 innan de åter sjönk till 16,44 miljarder dollar 2023.