Norges importdata: 96.98 miljarder dollar 2023, en minskning med 7.15%

Ett nick elraffinaderi förklarar Norges dubbelriktade nickelhandel

Norge importerade varor till ett värde av 96,98 miljarder dollar 2023, en minskning med 7,15 % från 104,45 miljarder dollar 2022. Nickel och varor av nickel stod för 2,83 % av totalen, motsvarande 2,75 miljarder dollar. Denna kategori förekommer också på Norges exportlista och behandlas i det kompletterande exportdatasetet för detta land. Glencores raffinaderi Nikkelverk i Kristiansand i Norge är det största nick elraffinaderiet i västvärlden, och Glencore driver nick elgruvor i Kanada, Australien och Nya Kaledonien som försörjer företagets bredare leveranskedja för nickel. Råmaterial som innehåller nickel transporteras sannolikt från gruvor som dessa till Kristiansand för raffinering, varefter åtminstone en del av den färdiga produkten skeppas ut igen som en av Norges mindre exportkategorier.

Import och export av samma råmaterial beskriver med andra ord ofta två olika steg i samma industriella process snarare än två orelaterade handelsflöden. Ett enda raffinaderi kan förekomma på båda sidor av ett lands handelsbalans samtidigt, genom att importera malm eller nickelskärsten från en grupp länder och exportera den färdigraffinerade metallen till en helt annan grupp köpare. Handelsstatistik klassificerar varor efter produktkategori och land. Den registrerar inte vilket företag som hanterade transaktionen eller vilket bearbetningsstadium materialet redan hade nått. En avancerad industriell verksamhet som ett metallraffinaderi kan skapa flöden i båda riktningarna under exakt samma breda kategori.

Norges enda raffinaderi kan inte täcka landets hela bränslebehov

Mineralbränslen stod för 8,47 % av importen, motsvarande 8,22 miljarder dollar. Det är en anmärkningsvärd siffra med tanke på Norges ställning som en av världens största exportörer av naturgas, vilket behandlas mer ingående i det kompletterande exportdatasetet för detta land. Mongstad, Norges enda större raffinaderi, täcker mer än 80 % av landets totala årliga bränslebehov. Den återstående andelen, tillsammans med vissa typer av raffinerade produkter som den enda anläggningen inte tillverkar, måste komma från utlandet. Även ett land som exporterar enorma volymer råenergi kan behöva importera färdiga bränsleprodukter. Utvinning av en resurs och raffinering till användbar form är två helt olika industriella förmågor. Norge har byggt upp en världsledande kapacitet inom den första utan att fullt ut uppnå motsvarande styrka inom den andra.

Maskiner och fordon toppar en brett diversifierad importlista

Maskiner och mekaniska apparater toppade alla importkategorier med 13,39 % av totalen, motsvarande 12,99 miljarder dollar. Fordon stod för ytterligare 11,26 % (10,92 miljarder dollar), vilket speglar Norges nästan totala beroende av importerade bilar. Marknaden har under de senaste åren i stor utsträckning övergått till elbilsmodeller i takt med att landet driver en offensiv politik för att främja användningen av elfordon. Elektriska maskiner stod för 9,63 % (9,34 miljarder dollar), och varor av järn och stål bidrog med 4,38 % (4,25 miljarder dollar). Båda kategorierna används inom byggsektorn och olje och gasindustrin till havs, som utgör en viktig grund för Norges egen exportekonomi.

Optiska, fotografiska och mättekniska instrument stod för ytterligare 3,09 % (2,99 miljarder dollar), och plast stod för 2,85 % (2,76 miljarder dollar). Möbler bidrog med 2,84 % (2,75 miljarder dollar), och läkemedelsprodukter avslutade topp tio med 2,66 % (2,58 miljarder dollar), en kategori som Norges egen industri inte kan leverera i någon betydande omfattning. Ingen av dessa mindre kategorier kommer i närheten av maskinernas eller fordonens omfattning, men tillsammans beskriver de en välbärgad ekonomi med hög konsumtion som importerar ett brett urval av tillverkade varor i stället för att koncentrera sig på bara en eller två produkter.

Tyskland stod för 11,32 % av importen (10,98 miljarder dollar), och Kina bidrog med 11,17 % (10,83 miljarder dollar). Sverige stod för 10,78 % (10,46 miljarder dollar), och USA bidrog med 7,58 % (7,35 miljarder dollar). Nederländerna stod för 4,80 % (4,65 miljarder dollar), och Danmark bidrog med 4,65 % (4,51 miljarder dollar). Storbritannien stod för 4,48 % (4,35 miljarder dollar), och Polen bidrog med 3,59 % (3,48 miljarder dollar). Italien stod för 3,09 % (3,00 miljarder dollar), och Frankrike avslutade hela topp tio med 2,83 % (2,75 miljarder dollar). Tillsammans stod Tyskland, Kina och Sverige för 33,27 % av det totala importvärdet. Det är en betydligt jämnare fördelning än den koncentrerade struktur som återfinns på Norges exportsida, där en enda grupp med två köpare dominerar. Den totala importen utvecklades ojämnt under de senaste fem åren. Värdet uppgick till 86,14 miljarder dollar 2019, sjönk till 81,62 miljarder dollar 2020 när pandemin störde den globala handeln och steg sedan till 99,25 miljarder dollar 2021 och 104,45 miljarder dollar 2022, innan det minskade till 96,98 miljarder dollar 2023.