01Viktiga Slutsatser
- Mongoliet importerade varor för 9,25 miljarder dollar under 2023, en ökning med 5,78 % från 8,75 miljarder dollar under 2022.
- Mineralbränslen, nästan uteslutande raffinerade petroleumprodukter, var den största importkategorin med 22,91 % (2,12 miljarder dollar), eftersom Mongoliet saknar ett eget raffinaderi i drift.
- Kina stod för 40,53 % av importen (3,75 miljarder dollar), medan Ryssland följde med 25,79 % (2,39 miljarder dollar). Tillsammans stod de för två av varje tre dollar som Mongoliet spenderade på import.
- Fordon var den näst största importkategorin med 16,26 % (1,50 miljarder dollar), varav en stor del bestod av begagnade japanska bilar.
025-Årig Trend
| År | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Värde | $6,1mdr | $5,3mdr | $6,8mdr | $8,7mdr | $9,3mdr |
03Största Importmarknader (2023)
| Rang | Partner | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 | Kina | $3,7mdr | 40,5% |
| 2 | Ryssland | $2,4mdr | 25,8% |
| 3 | Japan | $716,3milj. | 7,7% |
| 4 | Sydkorea | $415,2milj. | 4,5% |
| 5 | USA | $282,4milj. | 3,1% |
| 6 | Tyskland | $211,3milj. | 2,3% |
| 7 | Vietnam | $114,8milj. | 1,2% |
| 8 | Turkiet | $95,9milj. | 1,0% |
| 9 | Polen | $94,4milj. | 1,0% |
| 10 | Frankrike | $93,4milj. | 1,0% |
04Största Importkategorier (2023)
| Rang | Kategori | Värde | Andel |
|---|---|---|---|
| 1 | mineralbränslen, mineraloljor och produkter från deras destillation; Bituminösa ämnen; Mineralvaxer | $2,1mdr | 22,9% |
| 2 | Andra fordon än järnvägs- eller spårvägsrullande materiel, samt delar och tillbehör till dessa | $1,5mdr | 16,3% |
| 3 | Kärnreaktorer, pannor, maskiner och mekaniska apparater; Delar därav | $1,2mdr | 12,5% |
| 4 | Elektriska maskiner och utrustning samt delar därtill; Ljudinspelare och -återgivning, TV-bild- och ljudinspelare och -återgivning samt delar och tillbehör till sådana artiklar | $606,5milj. | 6,6% |
| 5 | Varor av järn eller stål | $513,1milj. | 5,5% |
| 6 | Järn och stål | $270,0milj. | 2,9% |
| 7 | Plast och artiklar därav | $190,6milj. | 2,1% |
| 8 | Gummi och varor därav | $169,0milj. | 1,8% |
| 9 | Farmaceutiska produkter | $168,3milj. | 1,8% |
| 10 | Diverse ätbara preparat | $147,9milj. | 1,6% |
05Karta över Handelspartner
06Analys
Ryssland levererar nästan allt bränsle till Mongoliet
Mongoliet importerade varor för 9,25 miljarder dollar under 2023, en ökning med 5,78 % från 8,75 miljarder dollar under 2022. Mineralbränslen stod för den största andelen av alla kategorier, med 22,91 % av totalen, motsvarande 2,12 miljarder dollar. Mongoliet har inget eget oljeraffinaderi i drift, och Ryssland stod i början av 2026 för omkring 97 % av landets petroleumprodukter. Landets första inhemska raffinaderi väntas inte öppna förrän 2028. Detta beroende får konkreta konsekvenser när tillgången minskar. Ryssland är Mongoliets dominerande leverantör av bensin och diesel, och störningar på den ryska sidan har fått bränslepriserna i Mongoliet att stiga kraftigt, från omkring 1,00 dollar per liter till omkring 1,50 till 2,00 dollar. Ett land med nästan inga andra försörjningsalternativ har små möjligheter att agera när det händer. Det kan bara vänta på att leveranserna återupptas eller ransonera det bränsle som finns kvar tills dess.
Fordon var den näst största importkategorin med 16,26 % (1,50 miljarder dollar). Mongoliet tillåter import av begagnade japanska fordon med högerstyrning, trots att landet har högertrafik. Denna juridiska särregel har gjort begagnade japanska bilar till en vanlig syn på Mongoliets gator trots denna motsägelse. Förare hamnar på fel sida av fordonet i förhållande till trafikens riktning. Denna lösning består främst eftersom importerade japanska bilar är billigare och mer lättillgängliga än alternativ med vänsterstyrning. Maskiner stod för 12,48 % (1,15 miljarder dollar), huvudsakligen tung utrustning som försörjer gruvsektorn, vilken dominerar Mongoliets exportekonomi på den andra sidan av handelsbalansen. Elektriska maskiner stod för ytterligare 6,56 % (606,51 miljoner dollar), medan artiklar av järn och stål stod för 5,55 % (513,07 miljoner dollar). Järn och stål som kategori stod för 2,92 % (270,02 miljoner dollar), och plast stod för 2,06 % (190,62 miljoner dollar). Gummiprodukter stod för 1,83 % (169,04 miljoner dollar), läkemedelsprodukter för 1,82 % (168,26 miljoner dollar), och diverse ätbara beredningar avslutade topp tio med 1,60 % (147,86 miljoner dollar).
Kina står för fyra av tio importdollar, Ryssland för ytterligare en fjärdedel
Kina stod för 40,53 % av Mongoliets import under 2023, motsvarande 3,75 miljarder dollar, mer än något annat land. Ryssland följde med 25,79 % (2,39 miljarder dollar). Tillsammans stod dessa två grannländer för nästan två av varje tre dollar som Mongoliet spenderade på import. Denna koncentration speglar landets läge utan kust mellan de två länderna, även om fördelningen ser mycket annorlunda ut på exportsidan. Kina köper den överväldigande majoriteten av det som Mongoliet säljer utomlands, medan Ryssland står för en betydligt större andel av det Mongoliet köper än på exportsidan, främst på grund av bränslerelationen. De två grannländerna har i praktiken olika roller. Det ena tar emot nästan allt som Mongoliet bryter ur marken. Det andra håller landets fordon och generatorer igång. Ingen av rollerna är lätt att ersätta med ett tredje land. Båda handelsflödena är beroende av fysiska rörledningar, järnvägar och landgränsövergångar snarare än flexibla sjötransporter.
Japan stod för 7,74 % (716,32 miljoner dollar), och Sydkorea för ytterligare 4,49 % (415,16 miljoner dollar). Båda är betydande leverantörer av begagnade fordon och maskindelar. USA stod för 3,05 % (282,36 miljoner dollar), och Tyskland för 2,28 % (211,31 miljoner dollar). Vietnam stod för 1,24 % (114,81 miljoner dollar), och Turkiet för 1,04 % (95,91 miljoner dollar). Polen stod för 1,02 % (94,38 miljoner dollar), och Frankrike avslutade topp tio med 1,01 % (93,42 miljoner dollar). Ingen av dessa mindre leverantörer kommer i närheten av att utmana den tvålandscentrerade struktur som präglar Mongoliets importkostnader.
Importen har ökat stadigt, med en enda pandeminedgång
Importvärdet sjönk bara en gång under pandemin innan det därefter ökade stadigt varje år. Totalsumman uppgick till 6,13 miljarder dollar 2019, föll till 5,30 miljarder dollar 2020 när störningar under covidperioden drabbade handeln och återhämtade sig sedan till 6,84 miljarder dollar 2021. Därefter steg den ytterligare till 8,75 miljarder dollar 2022 och 9,25 miljarder dollar 2023.
Denna stadiga tillväxt följer i stora drag samma investeringscykel inom gruvnäringen som redan syns på Mongoliets exportsida. När mer maskiner och utrustning importeras för att öka produktionen av koppar och kol brukar detta följas av ökande exportvolymer ett eller två år senare. Den större sårbarheten ligger i bränslet snarare än i maskinerna. Ett land som är beroende av en enda granne för nästan alla sina raffinerade petroleumprodukter har begränsade möjligheter att absorbera en utbudschock, och Mongoliets nya raffinaderiprojekt kommer inte att förändra situationen förrän det faktiskt börjar producera, vilket ligger flera år framåt i tiden. Fram till dess kommer varje kraftig prisökning eller leveransstörning på Rysslands egen bränslemarknad nästan omedelbart att märkas vid bensinpumparna i Mongoliet, utan någon inhemsk buffert däremellan.